Slipp hemorrojder – och lindra besvären

– Det är väldigt vanligt, men många söker aldrig vård. Dessutom kallar man ofta alla slags besvär vid ändtarmsöppningen för hemorrojder, fast det kan vara något annat, säger Wilhelm Graf, överläkare vid kliniken för kirurgi och urologi, Danderyds sjukhus och professor emeritus i kirurgi vid Akademiska sjukhuset.

Varför får man hemorrojder?

Statistiken är lite osäker, men klart är att många i Sverige och västvärlden får besvären i perioder – till exempel under en graviditet. Tillståndet är något vanligare hos män, även om det inte riktigt är klarlagt varför.
– Levnadsvanor spelar sannolikt en stor roll. En fiberfattig kost ger dålig tarmmotorik och leder till krystning, och det är en av de största riskfaktorerna. Andra bidragande orsaker är försvagning av stödjevävnad och sannolikt även ärftlighet.

Vad kan man göra själv?

Det mesta handlar om att hålla i gång tarmen och undvika förstoppning.
– Ät mer fibrer, drick ordentligt och försök leva ett hälsosamt liv. Att undvika övervikt och för mycket alkohol är också viktigt. Fysisk aktivitet är i regel bra – men det finns undantag.
– Ibland får patienter problem vid långa vandringar eller cykellopp som nöter. Lagom är bäst, påpekar Wilhelm Graf.

Vid klåda och irritation kan receptfria salvor hjälpa, men de ska användas med försiktighet.
– Kortisonsalvor fungerar bra under korta perioder, men inte på lång sikt.

När behövs vård?

Om egenvård inte räcker finns behandlingar. Den vanligaste är gummibandsbehandling, där hemorrojden ”stryps” och faller bort av sig själv. I vissa fall krävs kirurgi.Men det finns också en viktig varningssignal:
– Blod i avföringen får aldrig avfärdas som hemorrojder, varken hos yngre eller äldre patienter. Det kan vara tecken på cancer. Då ska hela tjocktarmen utredas, säger Wilhelm Graf.

Hemorrojder i sig ökar inte risken för cancer. Däremot kan cancer ge hemorrojdliknande symtom, till exempel blödning eller läckage av vätska och slem.