När du gör mer av det som betyder något, trots smärtan, växer din erfarenhetsbank.
Det du gör för att hantera din smärta i stunden funkar inte alltid på lång sikt, och du kan hamna i en ond cirkel som blir till en nedåtgående spiral där livet blir alltmer begränsat. Men det här mönstret går att påverka. Det menar Rikard Wicksell, psykolog, forskare vid Karolinska institutet och författare till boken Att leva med smärta.
– Jag kan inte trycka på en knapp och börja må bättre. Men jag kan påverka mitt mående indirekt genom att förändra mina beteenden, säger han.
Smärtan är verklig – men inte alltid farlig
Till skillnad från akut smärta (som vid blindtarmsinflammation) är långvarig smärta ofta ett slags falsklarm. Kroppen signalerar fara, trots att ingen fysisk skada längre finns.– Vår hjärna är programmerad för överlevnad och stoppar all smärta i samma fack. Men all smärta betyder inte att något är farligt, säger Rikard.
Vår hjärna är programmerad för överlevnad och stoppar all smärta i samma fack. Men all smärta betyder inte att något är farligt.
När smärtan styr – och livet krymper
För den som lever med långvariga mag- och tarmbesvär är det lätt att smärtan börjar styra vardagen. Vad du äter, vad du vågar tacka ja till, vad du ens vågar planera. Undvikande blir en strategi för att slippa mer smärta – eller risken att inte orka. Men när smärtan får styra för mycket smalnar livet av och det som känns meningsfullt hamnar i bakgrunden.
– Det är mänskligt att försöka skydda sig från obehag. Men ibland leder det till att vi börjar undvika sådant som egentligen är viktigt för oss.
Acceptans betyder inte att ge upp
Att acceptera smärtan handlar inte om att ge upp – utan om att sluta låta den styra livet. Genom att stanna kvar i det som känns jobbigt kan du steg för steg närma dig det som faktiskt är viktigt för dig
– Du kan inte alltid ta bort smärtan, men du kan ta kontroll över hur du agerar. Det är där förändringen börjar.
Rikard Wicksell, psykolog, forskare vid Karolinska institutet
