Gå till innehållet

Att bli gravid med IBD – det här behöver du veta

Att planera en graviditet väcker ofta många frågor. Har man en kronisk sjukdom som IBD (inflammatorisk tarmsjukdom) blir funderingarna ännu fler – och oron större. Kan medicinerna påverka fertiliteten? Är det farligt för fostret? Och hur påverkas sjukdomen under graviditeten?

Det korta svaret: risken sitter inte främst i medicinerna, utan i själva inflammationen. Att vara välbehandlad och ha sjukdomen under kontroll är därför den viktigaste förutsättningen för en trygg graviditet – både för barnet och för mamman.

– Intuitivt kan man vilja dra ner på mediciner inför en graviditet, eftersom det känns fel att ta läkemedel. Men det är inflammationen som utgör risken, inte behandlingen. Det är viktigt att hålla sjukdomen i schack, säger Jan Marsal, gastroenterolog, överläkare och docent vid Skånes universitetssjukhus.

IBD och fertilitet – vad påverkar?

Både Crohns sjukdom och ulcerös kolit kan påverka fertiliteten om sjukdomen är aktiv. Tarmen kan vara inflammerad utan att man känner av det, vilket är anledningen till att man behöver ta blod- och avföringsprover och genomgå undersökningar med till exempel koloskopi, kapselkamera, ultraljud eller magnetkamera. Inflammationen kan i sig minska chanserna att bli gravid, även under perioder då man känner sig symtomfri. Hos kvinnor innebär en aktiv sjukdom ökad risk för missfall, tillväxthämning och för tidig förlossning. Hos män kan vissa mediciner försämra spermiekvaliteten.

Kirurgi kan också påverka fertiliteten. Hos kvinnor kan operationer i lilla bäckenet – till exempel när man anlägger en bäckenreservoar – ge ärr som hindrar äggen från att passera äggledarna till livmodern.

– IVF (provrörsbefruktning) kan ofta vara en lösning om ärrvävnad stoppar äggen. När embryot väl är på plats påverkas graviditeten inte av ärren. Därför väntar man ofta med att skapa en bäckenreservoar hos kvinnor tills de är klara med barnafödande, säger Jan Marsal.

Mediciner vid graviditet – vad gäller?

Många funderar på om de ska fortsätta med sina mediciner under graviditeten. Det kan kännas fel att ta läkemedel när man väntar barn, men det är viktigt att veta att det är den aktiva inflammationen som utgör den största risken – inte behandlingen, som i de flesta fall minskar risken för fostret. Målet är därför alltid att hålla sjukdomen under kontroll under hela graviditeten.

Det finns några få viktiga undantag. Metotrexat är ett läkemedel som inte får användas vid graviditet eftersom det kan skada fostret och orsaka missbildningar. Behandlingen ska avslutas i god tid innan man försöker bli gravid.

Biologiska läkemedel, till exempel TNF-hämmare, används ofta vid IBD och anses säkra även under graviditet. De passerar över till barnet i slutet av graviditeten, vilket i sig inte har associerats till några uppenbara risker för barnet, men är anledningen till att man ofta pausar behandlingen mot slutet av graviditeten om sjukdomen är helt inaktiv.

Nyare läkemedel, så kallade small molecules (små molekyler som tas i tablettform, exempelvis JAK-hämmare), är ännu inte tillräckligt välstuderade vid graviditet och kan därför inte generellt rekommenderas att tas under graviditet i nuläget.

– Fram till graviditetsvecka 20 fungerar moderkakan som en barriär mot antikroppar och biologiska läkemedel. I slutet av graviditeten överförs däremot mammans antikroppar aktivt till barnet. Det är naturens sätt att ge barnet skydd genom att mamman lånar ut sina antikroppar till barnet i väntan på att barnets eget immunsystem ska mogna. Men det innebär också att läkemedel som består av antikroppar kan finnas kvar i barnets blod efter födseln, förklarar Jan Marsal.

Så påverkas graviditeten av IBD

Graviditet påverkar immunsystemet. I början blir det mer aktivt, därefter dämpas det för att fostret ska accepteras av kroppen, och i slutet blir det aktivt igen. Det betyder att sjukdomsaktiviteten kan förändras under olika faser.

– Om man går in i en graviditet med hög inflammationsaktivitet riskerar man att den förvärras. Därför är det avgörande att mäta sjukdomsaktiviteten med objektiva markörer, inte bara symtom, säger Jan Marsal.

Gravida med IBD kan behöva tätare kontroller för att följa både sjukdomen och barnets utveckling. Ofta sker detta i samarbete mellan gastroenterolog, barnmorska och specialist inom havandeskapsmedicin.

Hur vanligt är det att barn ärver IBD?

En del med IBD väljer att avstå från att skaffa barn, ibland på grund av rädsla för att barnet ska ärva sjukdomen. Men här är det viktigt att känna till den faktiska risken:

Om en förälder har IBD är risken att barnet utvecklar IBD cirka 3 procent.

Om båda föräldrarna har IBD ökar risken till cirka 35 procent.

– Många väljer barnlöshet på felaktiga grunder. Det är viktigt att korrekt och uppdaterad information når ut, säger Jan Marsal.

Samarbete mellan specialister

I dag finns nationella riktlinjer för vård och behandling av IBD kopplade till fertilitet, graviditet och amning. De tas fram av Svensk gastroenterologisk förening i samarbete med Svenska barnläkarföreningen och andra specialister på graviditet och förlossningar. Syftet är att ge ett enhetligt stöd både till patienter som planerar graviditet och till vården.

Jan Marsal deltar också i forskningsprojekt om graviditet och IBD, bland annat kring risken för för tidig födsel, låg födelsevikt och missbildningar. 

– Resultaten är generellt lugnande – riskerna är grovt sett i nivå med normalpopulationen, och i vissa fall lägre än vad tidigare rapporter beskrivit, säger han.

Mer att läsa