IBS och kost – vad forskningen säger
Att leva med IBS, irritabel tarm, kan vara både påfrestande och begränsande. Magproblem, diarré, förstoppning, gaser och smärta påverkar vardagen för många, men det är inte bara maten som styr symtomen. Stress, sömn, träning och livsstil kan ofta spela lika stor roll.
Din livsstil påverkar din IBS.
För att få en tydligare bild av vad forskningen säger om kostbehandling och IBS har vi pratat med Stine Störsrud, dietist, docent och forskare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset. Hon har lång erfarenhet av IBS och varvar arbete i vården med forskning inom mag-tarmområdet.
IBS – inte farligt, men vanligt och besvärligt
IBS är en funktionell mag-tarmstörning som inte är farlig men drabbar många. Ungefär hälften av de drabbade söker vård. Symtomen ser olika ut för olika personer och kan förvärras eller lindras beroende på mat och livsstil. Många upplever att de gör ”allt rätt” utan att besvären försvinner, vilket kan vara frustrerande.
– Allt i livet påverkar. Stress och oro sätter sig ofta på magen, säger Stine Störsrud.
Kostråd – enklare fungerar oftast bäst
Under senare år har FODMAP-dieten fått stor uppmärksamhet, men Stine menar att enklare, mer allmänna kostråd ofta är lika effektivt och enklare att genomföra för de flesta:
- Ät regelbundet, gärna fem, sex små måltider i stället för färre och större.
- Tugga maten ordentligt och låt måltiderna ta tid.
- Ät varierat och i lagom mängd, snarare än att strikt utesluta livsmedel.
Hetsa inte i dig maten, utan låt hellre måltiden ta lite tid.
En låg-FODMAP-diet kan fortfarande vara användbar, framför allt i återintroduktionsfasen där man successivt identifierar vilka livsmedel som fungerar eller inte. Endast få personer behöver strikt uteslutning under längre tid.
Helhetsperspektiv – mer än bara mat
Stine lyfter vikten av att se till hela livet, inte bara kosten: jobb, ekonomi, familj, träning, hormoner och relationer påverkar symtomen. Att arbeta med stresshantering, tillräckligt med sömn och fysisk aktivitet kan ofta ge lika stor effekt som kostförändringar.
– Många patienter förbiser hur mycket livsstilen i stort påverkar magen. Det är viktigt att kartlägga vanor och se samband, säger hon.
Realistiska mål med kostbehandling
Stine betonar att målet med kostbehandling inte alltid är total symtomfrihet. Förbättring i vardagen, minskad påverkan på livskvalitet och mindre oro kring magen är realistiska och viktiga mål.
– En mage som krånglat länge kan bli bättre, men sannolikt inte helt bra. Men om magen inte kontrollerar livet längre är det en framgång, konstaterar hon.
